Inte helt oväntat fick vi en ganska stark avslutning på året. December brukar vara en stark månad av olika anledningar och blev det också denna gång även om uppgången var ganska blygsam. Liksom många av månaderna under det senaste året så inleddes december med nedgång och slutade med återhämtning. Om man skall söka förklaringar till uppgången i december i efterhand förutom inflöden från PPM-systemet och stängda hedgefonder som vi nämnde i förra månadsbrevet så är nog den europeiska centralbankens agerande den viktigaste faktorn. ECB har flödat systemet med pengar genom att köpa upp statsobligationer och detta har underlättat när bland annat Spanien och Italien emitterat statspapper under de senaste veckorna. Samtidigt har vi också fått se en del exempel på vad en regering som inte nödvändigtvis i första hand tittar på kommande val, utan vad som är bäst för landet, kan åstadkomma. Den nya italienska regeringen har redan vidtagit en hel del åtgärder för att stärka landets ekonomi och vi kommer troligen att få se mer. Bland annat kommer man sannolikt att använda sig av det svenska receptet med utförsäljning av statliga tillgångar och Italien har en hel del av denna vara bland annat en ganska stor guldreserv. Enligt en artikel i Wall Street Journal från slutet av september uppgick värdet på de italienska statliga tillgångarna då till 570 miljarder euro och avkastningen på dessa tillgångar ligger långt under den ränta som italienska staten betalar.

Frågan vi nu måste ställa oss är om det lilla embryo av stabilisering som vi nu ser är en början på ett mer utbrett lugn eller om vi kommer att få ytterligare nya negativa överraskningar under 2012 och hur detta eventuellt kommer att påverka börsen. ECB:s agerande har två sidor. Den första positiva och uppenbara sidan är att det lättar på trycket och gör det lättare för de svaga länderna att få finansiering till rimlig kostnad. Den andra och möjliga baksidan är att det också minskar trycket för dessa länder att lösa sina problem långsiktigt. Detta problem bör dock gå att komma åt genom hårdare regelverk och striktare uppföljning inom EMU. De orosmoln som kvarstår är hur krisen kommer att påverka konjunkturen under 2012 och framåt. Det är svårt att se annat än svag konjunkturutveckling i Europa, men detta kan eventuellt kompenseras av styrka i resten av världen. Statistiken från USA har under det senaste halvåret varit förvånansvärt stark, men samtidigt finns det en tendens att politikerna även där har svårt att komma överens och risken är att ett ökat lugn i Europa kan ersättas av rädsla för vad som sker och framförallt vad som inte sker i USA. Marknaden har som bekant en tendens att bara kunna hantera en sak i taget och man skall inte utesluta att oron bara flyttas till en annan region. Kontentan av allt detta är att det just nu råder en osedvanligt stor osäkerhet om hur 2012 kommer att gestalta sig. Normalt brukar en börsnedgång avslutas med ett ordenligt fall som gör att det blir så billigt att man inte kan låta bli att köpa. Det har hittills inte inträffat, men varje regel har ett undantag och svackan under 2011 kan lika väl gå till historien på samma sätt som Asienkrisen 1997 och Rysslandkrisen 1998 som bara blev ganska korta hack i kurvan. Ännu så länge råder dock stor osäkerhet och därför är vi fortsatt försiktiga.

Med vänliga hälsningar

STRAND KAPITALFÖRVALTNING